None
Skogskompis
Posted: 6 mars 2019

Skogskompis - Skogsplantor

Att plantera skog hör våren till. Och är en väldigt viktig åtgärd, det är här förutsättningar inför den kommande skogen och avkastning sätts. Att beställa plantor kan verka enkelt, men vad ska du tänka på vid anläggning av den nya skogen? Här kommer lite råd att använda sig av.

Man ska alltid utgå från markens förutsättning och vad du vill när du ska välja planta. Är marken lämplig för tall, gran eller kanske något annat trädslag. Kolla i planen och gå ut i fält och kolla. Och använda digitala hjälpmedel som markfuktighetskartor, målbilder och klassificering av känsliga områden. Om det är lämpligt är självföryngring inte sällan ett dåligt alternativ, kräver oftast mer jobb för att säkerställa en bra föryngring. 

När du väl bestämt dig för vilket träslag och är det dags att välja planttyp. Och för det mesta är det lönsamt att välja ett förädlat plantmaterial för att få en skog som växer och förräntar sig bra.
Dessa är de tre vanligaste plantsorterna:

Täckrot: Planta som drivits upp på en plantskola i odlingslådor. Plantorna växer i torv och vattnas och är näringsberikade. Dessa plantor är mer tåliga för torka, men är mindre och därför mer känsliga mot konkurrerande vegetation. För att lyckas med föryngringen är en markberedning att föredra.

Barrot: Plantor är ca 2-4 år, är större och grövre och med det mer motståndskraftigt mot annat vegetation. Dessa odlas på friland och när det tas upp är det knappt någon jord med. Därför kan de vara mer känsliga mot torka. Rötterna ska man beskära en del innan plantering så det skapas nya rotspetsar som kan etablera sig bra. Inte alltid samma behov av markberedning som vid täckrotsplantor.

Pluggplantor: Är omskolande täckrotsplantor, dvs första året växer de i odlingslådor, sedan planteras de ut på friland för att växa till sig. Dessa plantor kan man säga har storleken från barrotplantor och torvklumpen från täckrotsplantor så de klara torka bättre.

För att lyckas med bra med en plantering är markberedning ofta att föredrag, samt ett bra snytbaggeskydd. Idag finns det bra biologiska skydd mot snytbaggen, som skyddar plantorna mot gnagg och är bra mot miljön.
Att utföra en markberedning gör att man får bra planteringspunkter för plantorna, man minskar risken för snytbaggeangrepp, marken blir varmare och det blir en jämnare fuktighet i jorden. När marken bearbetas så blandar sig jorden och näringsämnen blir tillgängliga för plantan.

När vi ändå är inne på markberedning finns det här några olika tekniker man använder. Vilken teknik beror mycket på vilken terräng det är, känsligheten för marken och tillgång på maskinresurser.

Intermittent markberedning
Man skapar högar eller fläckar med bestämda avstånd. Maskinen som använda är en större skogsmaskin som man har ett aggregat monterat bakom. Markberdningsagregatet är antingen en högläggare eller en harv som man ställer in vilka avstånd som den ska bearbeta jorden på.

Kontinuerlig markberedning
Utförs av en sk. harv som även den dras av en stor skogsmaskin. Den som skapar sammanhängda fåror över en yta, ger större påverkan på marken, med fler möjliga planteringspunkter. Här kan man räkna med mycket uppslag av löv, då de det friläggs mycket jord.

Riktad markberedning
Utförs av ett aggregat som man sätter på en vanlig grävmaskin, ofta en vanliga skopa. Bra i svårare terränger, både blöta och branta. Förare väljer själv de lämpligaste ställen att utföra åtgärden.

Inversmarkberedning
Är en relativt ny metod där maskinen vänder upp och ner på jorden och trycker till den. Kan både göras som intermittent och som kontinuerlig, beror på om det är en grävmaskin eller om den utförs av en skogsmaskin.

Det var kort om plantor och markberedning. Behöver du hjälp med att få ta på plantor, plantörer eller markberedare gör du de enkelt på Skogsvårdstorget.

Och kom ihåg att välj plantor med omsorg, rätt trädslag på rätt mark och se till att säkra upp plantor i tid!